Fråga: Vi upplever att kyrkoherden i vårt pastorat inte är lojal med kyrkorådet. Om kyrkorådet nu helt har förlorat förtroendet för kyrkoherden kan vi då säga upp hen från anställningen? Rollen som kyrkoherde är ju i hög grad ett förtroendeuppdrag som har stora likheter med en verkställande direktör i ett bolag.
Svar:
I anställningsskyddslagen (LAS) anges att arbetstagare som både med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning inte omfattas av lagen och dess bestämmelser om anställningstrygghet. Detta ska dock tillämpas restriktivt och ges en snäv innebörd.
Arbetsdomstolen har tidigare förklarat att huvudregeln är den att en verkställande direktör i ett aktiebolag med hänsyn till sina arbetsuppgifter inte omfattas av LAS. Skälet för det är den rättsliga ställning som aktiebolagslagen ger en verkställande direktör, såsom att i vissa sammanhang alltid ha rätt att företräda bolaget och teckna dess firma.
Domstolen framhåller dock att förhållandena även för en verkställande direktör undantagsvis kan vara sådana att han eller hon inte kan anses ha någon företagsledande ställning. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i hur förhållandena har gestaltats i praktiken.
Enligt kyrkoordningen leds verksamheten i församling och pastorat av en kyrkoherde som på eget ansvar ska fullgöra vissa uppgifter som hör samman med uppdraget som präst. Kyrkorådet utgör emellertid församlingens ledande ekonomiska och administrativa organ och anger ramarna för den förvaltning som kyrkoherden har att leda.
Av vad som anges i kyrkoordningen går det följaktligen inte utan vidare att dra den slutsatsen att kyrkoherden har en företagsledande funktion eller därmed jämförlig ställning och därför skulle vara undantagen LAS.
Kyrkoherden torde heller inte ha de löneförmåner och andra anställningsvillkor som är normala för en företagsledare. I vart fall har Arbetsdomstolen i tidigare avgörande kommit till den slutsatsen. De allmänna anställningsvillkoren var då för kyrkoherden desamma som för övriga anställda, innefattande en uppsägningstid om sex månader. Något på förhand avtalat avgångsvederlag fanns heller inte, eller – jämfört med övriga anställda – särskilt förmånliga pensionsvillkor.
Härutöver ska tilläggas att om en kyrkoherde skulle befinnas ha en ställning jämförlig med företagsledare vissa bestämmelser i LAS och kollektivavtalet trots detta ändå ska tillämpas. Enligt kollektivavtalet för Svenska kyrkan avser det bland att uppsägningstiderna i kollektivavtalet och LAS och att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad (nu; grundas på sakliga skäl).
En prövning av frågan kan, allt beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, resultera i att sakliga skäl konstateras finnas för att skilja kyrkoherden från anställningen. Särskild betydelse i detta avseende får då den förtroendeställning som en kyrkoherde intar hos arbetsgivaren. Kravet på lojalitet är särskilt starkt när fråga är om arbetstagare med ledningsfunktioner och särskilda uppgifter av stor betydelse för arbetsgivaren.
Uppsägning av präst måste dock föregås av en så kallad befogenhetsprövning. Befogenhetsprövningen görs av domkapitlet och har till uppgift att dra upp gränsen mellan arbetsgivarens och domkapitlets beslutanderätt i fråga om ingripande mot präst och diakon.
Robert Svec, stabsjurist
Denna fråga/svar har tidigare publicerats i den tryckta versionen av Ducatus, nr 1/2025.
Läs fler informativa svar på aktuella frågor under rubriken Stabsjuristen svarar här
En prövning av frågan kan, allt beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, resultera i att sakliga skäl konstateras finnas för att skilja kyrkoherden från anställningen.
Läs mer!
Information om olika anställningsformer finns i webbhandboken Vera. Där finns också mallar och andra verktyg.
