Visselblåsarlagen innebär dels ett skydd i form av ansvarsfrihet vid åsidosättande av tystnadsplikt, dels ett skydd mot hindrande åtgärder och repressalier för den som slår larm om missförhållanden i en verksamhet. Den ersätter den sedan tidigare gällande lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållande.
Visselblåsarlagen inskränker inte det skydd som redan finns för visselblåsare, såsom yttrande- och meddelarfrihet enligt grundlagarna, kravet på saklig grund enligt anställningsskyddslagen och bestämmelserna om arbetstagares yttrande-, tryck- och meddelarfrihet i kollektivavtalet för Svenska kyrkan. Detta skydd kommer alltså att gälla samtidigt med visselblåsarlagen.
Intern rapporteringskanal vid minst 50 anställda
Verksamhetsutövare med minst 50 anställda är skyldiga att inrätta så kallade interna rapporteringskanaler.
Kravet gäller:
- från och med den 17 juli 2022 för verksamhetsutövare med fler än 249 anställda
- från och med den 17 december 2023 för verksamhetsutövare med 50-249 anställda.
Verksamhetsutövare med färre än 50 anställda är inte skyldiga att inrätta några interna rapporteringskanaler. Här gäller lagens skydd vid rapportering på annat sätt, exempelvis till närmaste chef.
Som alternativ till de interna rapporteringskanalerna, inrättar vissa statliga myndigheter externa rapporteringskanaler.
Oberoende och självständig mottagare
Information om hur rapportering ska göras ska finnas lätt tillgänglig såväl internt som externt, exempelvis på såväl intranät som på extern webbplats.
Den som tar emot rapporten kan vara anställd eller externt anlitad, men måste vara oberoende och ha självständigt mandat att agera.
Den rapporterande personen ska få en bekräftelse på att rapporten tagits emot. Därefter ska bedömning och eventuell utredning göras. Den som har larmat ska också få återkoppling inom en viss tid.
Mer information om visselblåsarlagen
I webbhandboken Vera finns en fullständig beskrivning av den nya visselblåsarlagen.
