Hälsan kan påverkas av när och hur arbetet är förlagt i tid. Exempel på när det finns risk för ohälsa är skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass, stor omfattning av övertidsarbete, långa arbetspass och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntning att ständigt vara nåbar.
Undersök hur arbetstider förläggs
Det är viktigt att systematiskt undersöka hur förläggningen av tider för att utföra arbetet i församlingen eller pastoratet påverkar hälsan och om det finns risk för ohälsa. I de uppgifter och tillfällen då det kan förekomma till exempel långa arbetsperioder, delade arbetspass, eller arbete under olika tider under dag och vecka är det viktigt att också planera in tid för återhämtning. Långa arbetspass och mycket övertid kan också vara ett tecken på att arbetsbelastningen är ohälsosam.
Möjliggör delaktighet i möten
I församlingar och pastorat arbetar arbetstagare vid olika tillfällen under dygnet och veckan. Några arbetar till del på kvällar och helger, medan andra inte gör det. Det är viktigt att se till att alla arbetstagare får möjligheten att vara delaktiga i arbetsplatsmöten m m. Då arbetstagare i ett arbetslag arbetar vid olika tider kan också föreställningar väckas om hur de andra arbetar. Det är viktigt att skapa mötesplatser där olika personalkategorier möts.
Arbete under sammanhängande perioder
Läger är ett exempel på verksamhet som församlingen eller pastoratet bedriver där arbetstagare arbetar under en längre tid och kan ha delade arbetspass. Trötthet kan också påverka omdömet och säkerheten och det är därför viktigt att säkerställa att bemanningen på lägret är sådant att arbetstagarna kan återhämta sig mellan sina arbetspass. Även om det inte är möjligt för arbetstagaren att åka hem för sin återhämtning är det viktigt att planera in tid då arbetstagare vilar sig, göra annat och inte förväntas vara tillgänglig.
Förebyggande arbete - om arbetstid
Kunskap om hur arbetstid ska planeras på bästa sätt är en förutsättning för att minska riskerna för ohälsa.
Om det finns risker för att förläggningen av arbetstid leder till ohälsa ska arbetsgivaren ta ställning till om det går att undvika eller hur det går att förebygga genom t ex scheman och att tid för återhämtning planeras in direkt efter längre arbetspass.
Det är viktigt att arbetsgivare och arbetsgivarföreträdare är tydliga med var gränserna går för vad som är rimligt att åstadkomma och att det inte förväntas att medarbetarna är tillgängliga under ledig tid.
Återhämtning behövs såväl under arbetsdagen som mellan längre arbetspass.
För att kunna säkerställa en hälsosam arbetsbelastning och att förläggningen av arbetstid inte blir ohälsosam behöver arbetsgivaren ha vetskap om hur mycket tid medarbetarna arbetar och därför följa upp det.
Arbetsförhållandena ska främja hälsa.
Gränssättning arbete - fritid
För att förebygga ohälsa är det viktigt att det finns tid för återhämtning mellan arbetspass. Den lediga tiden har en viktig återhämtande funktion.
För att förebygga att arbetstagare inte uppfattas behöva vara tillgängliga på ledig tid är det viktigt att på olika sätt skapa tydlighet i organisationen.
Nedan följer exempel på frågor/områden att skapa tydlighet kring och att samtala om på arbetsplatsen.
Genom att samtala om hur de faktiska och upplevda förväntningarna ser ut kan värdefull information ges till arbetet att skapa tydlighet.
Finns det förväntningar/uppfattas det finnas förväntningar på tillgänglighet under ledighet? Om svaret är ja, vem uttrycker den förväntan? Arbetsledaren, kyrkorådet, kollegan, församlingsbon, arbetstagaren själv? Vilka situationer rör det sig om? Rör det arbetsuppgifter som ligger i den planerade verksamheten, oförutsedda händelser? Hur påverkar det att som anställd utföra vissa uppgifter och även vara vigd till tjänst?
Som chef och arbetsledare är det viktigt att vara tydlig med att arbetstagaren inte förväntas vara tillgänglig under ledighet. I vilka forum kan det göras tydligt?
Arbetstagaren har också ett ansvar att bidra och medverka till en bra arbetsmiljö. Hur ser den egna strategin ut, vad kan arbetstagaren själv göra för att sätta en gräns för arbete under ledigheten?
Är det arbetsuppgifter som kräver beredskap under ledig tid? I sådant fall är det fråga om beredskapsarbete.
Anpassa ledigheten till när det fungerar för verksamheten och planera och förlägg inte arbetsuppgifter som kräver förberedelser tidigare än att förberedelserna kan ske efter att ledigheten är slut.
Klargör om det finns arbetsuppgifter som måste utföras under ledigheten och fördela de uppgifterna till de arbetstagare som är i tjänst.
Aktivera frånvaromeddelande på e-posten och i telefonsvar om att arbetstagaren är ledig och ange där vem det istället går att vända sig till.
Om arbetsvillkoren, förutsättningarna och egna eller andras krav inte är tillräckligt tydliga på vad som ska och kan åstadkommas är det svårt att avgöra vad som är en tillräcklig arbetsinsats. Det finns då risk att arbetet blir gränslöst och att andras och egna krav påverkar känslan av att ständigt behöva var tillgänglig.
Bra frågor
Följande frågor kan vara en hjälp för att tydliggöra förväntningar kring arbetets innehåll:
- Är det klart vad som förväntas göras?
- Är det klart vad det ska leda till, hur det ska göras och vad som behövs för att utföra arbetet?
- Är det klart vad som ska göras först vid tidsbrist?
- Är det klart vem som kan hjälpa och stödja och vilka befogenheter som gäller?
- Vad finns det för forum för dialog?
