Kyrkans anställda enligt kyrkoordningen

Behörighet och krav för anställning 

I kyrkoordningen finns ett antal bestämmelser som på olika sätt reglerar förutsättningarna för anställning i Svenska kyrkan. För tillsvidareanställning i Svenska kyrkan finns ett generellt krav på tillhörighet till Svenska kyrkan eller tillhörighet till en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska Världsförbundet eller en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med. 

Sådan kyrka eller sådant samfund är kyrkorna i den s.k. Borgåöverenskommelsen och Filippinska oberoende kyrkan. Kravet på tillhörighet gäller inte sådana anställda som uteslutande eller så gott som uteslutande arbetar inom begravningsverksamheten. Dessutom får vid en viss anställning göras undantag från kravet på tillhörighet om det finns särskilda skäl. 

Observera att kyrkoordningens generella krav på tillhörighet kommer i konflikt med den arbetsrättsliga lagstiftningens förbud mot diskriminering. Det är därför inte möjligt att ha generella riktlinjer om krav på tillhörighet vid rekrytering. Arbetsgivaren måste göra en bedömning av om kravet kan vara motiverat vid varje enskild tjänst. Du kan läsa mer om anställning och krav på medlemskap i Svenska kyrkan här. 

Kyrkans vigningstjänster 

Särskilda krav finns i kyrkoordningen för biskop, präst och diakon.   

Präst och diakon 

För att anställas som präst eller diakon måste personen ha vigts till präst/diakon i Svenska kyrkans ordning eller ha förklarats behörig att utöva detta uppdrag. Det är domkapitlet som beslutar om behörigheten.   

Arbetsledande tjänster 

Det finns särskilda krav på den som ska anställas på en befattning med arbetsledande uppgifter som antingen kyrkoherde eller komminister, kontraktsadjunkt, stiftsadjunkt eller diakon.  

För att vara behörig måste personenha förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst, oavsett deras kön.   

För att få anställning som kyrkoherde ska man också ha varit anställd som präst i Svenska kyrkan i minst tre år.   

Biskop 

Behörig att utöva uppdraget som biskop är den som har vigts till biskop i Svenska kyrkans ordning. 

Behörighetsprövning 

För kyrkomusiker, organist eller kantor, finns krav på avlagd examen. Det är arbetsgivaren, d.v.s. församlingen eller pastoratet, som i samband med anställningen svarar för denna behörighetsprövning.  

Befattningar som måste finnas i församlingen 

Vissa befattningar måste enligt kyrkoordningen finnas för varje församling: 

• en kyrkoherde 
• minst det antal övriga präster som stiftsstyrelsen bestämmer
• en kyrkomusiker som skall vara organist eller kantor.  

Härutöver kan det också finnas diakoner och övrig personal som behövs för verksamheten. Det handlar då om exempelvis administrativ personal och personal inom begravningsverksamheten.  

När flera församlingen ingår i ett pastorat har dessa gemensam kyrkoherde. De kan även ha viss annan gemensam personal. Det kan handla om såväl administrativ personal som, exempelvis komminister, kyrkomusiker och diakoner. 

Arbetsgivaransvaret 

Församlingen eller pastoratet är arbetsgivare för all personal och fullgör därför allt det som åligger en sådan.  

För präster och diakoner gäller dock vissa särbestämmelser. Arbetsgivaren kan vid behov besluta om uppsägning, avskedande, omplacering och andra disciplinära åtgärder. För att värna om ”predikstolens frihet” har domkapitlet fått en form av vetorätt när det gäller sådana åtgärder riktade mot präst eller diakon. Beslut om exempelvis uppsägning av en präst får fattas endast om domkapitlet har prövat att beslutet inte strider mot kyrkoordningens regler om tillsyn från biskop och domkapitel vad gäller lära, utövande av vigningstjänsten och efterlevnaden av vigningslöften. Det är detta som kallas för domkapitlets befogenhetsprövning. Denna måste således göras innan arbetsgivaren fattar sitt beslut.