Ducatus
Svenska kyrkans inlägg i sociala medier väcker starka känslor – både positiva och negativa. Efter åtta år som nätpräst konstaterar Charlotte Frycklund att tonläget har blivit allt hårdare i takt med en allmänt ökande polarisering i samhällsdebatten. För att arbetsmiljön ska vara hållbar är det viktigt att ta pauser och vila från intensiva pass i kommentarsflöden som ibland utvecklas till hatstormar.
Den som gör ett praktikår inom svenska kyrkan genom Ung resurs anställs under under anställningsformen aspirantanställning.
Rådmansö och Frötuna församlingar äskade pengar från Roslagens östra pastorat för att genom aspirantanställning låta två ungdomar fördjupa sitt kyrkliga engagemang. -Det här utgör en vinst för församlingen, på alla sätt, säger församlingspedagog Clas Elgbro.
I Kalix församling tar de ofta in ungdomar när det behövs extra hjälp. Särskild visstidsanställning, Säva, har gjort att det blivit mer noga med att räkna timmar och att arbetstillfällena fördelats med ett rättviseperspektiv.
Katarina församling har länge engagerat sig för att hjälpa människor att skapa en meningsfull vardag och en väg in i arbetslivet. – Vi fokuserar på hjälp till självhjälp. Det handlar om att stötta människor i att hitta sin egen kraft och potential, säger Gabriella Luttrup, som arbetar med personalfrågor och handledning i Katarina församling.
Snart dags att välkomna nya säsongsanställda på landets kyrkogårdar. Men hur ska arbetsgivare göra för att på bästa sätt introducera nya medarbetare, oavsett yrke? Elin Frögéli, psykolog och postdoktor vid Karolinska Institutet, forskar på ämnet.
För alla medarbetare kan det ibland krävas anpassningar för att de ska kunna utföra sitt arbete. Christina Öhman, arbetsmiljöspecialist på Skao, ger råd kring hur arbetsgivaren ska agera.
Det finns en palett av olika tidsbegränsade anställningar inom Svenska kyrkan. Verksamhetens behov styr vilken anställningsform som kan bli aktuell – och arbetsgivaren bör noga se över vilka skyldigheter och rättigheter som det innebär. Det råder Pia Wiseen Wernblom, arbetsrättsjurist på Skao.
Många församlingar använder sig av Marymetoden för att erbjuda praktik och arbetsträning för personer som av olika anledningar står lång från arbetsmarknaden. Så här funkar de arbetsrättsliga ramarna.
Landets kyrkogårdsförvaltningar har stora rekryteringsbehov. Förhoppningen är att ett nytt instegsprogram ska bidra till att bredda rekryteringsbasen. - Dessutom underlättar det arbetet med kontinuerlig kompetensutveckling i den egna arbetsgruppen. Det säger Mattias Elofsson, kyrkogårdskonsulent vid SKKF och ordförande i TCYK.
Fråga: Vi upplever att kyrkoherden i vårt pastorat inte är lojal med kyrkorådet. Om kyrkorådet nu helt har förlorat förtroendet för kyrkoherden kan vi då säga upp hen från anställningen? Rollen som kyrkoherde är ju i hög grad ett förtroendeuppdrag som har stora likheter med en verkställande direktör i ett bolag.
Hur bygger man en sammanhållen organisation och ny identitet som grupp efter en omfattande organisationsförändring? Bo Lindvall är ledarskapskonsult med lång erfarenhet av förändringsarbeten i Svenska kyrkan. Enligt honom ligger några av svaren i ledarens förmåga att visa tydlighet, tillit och uthållighet.
Efter tio år med den nya indelningen har organisationen i Norra Gotlands pastorat landat och medarbetare och folkvalda känner samvaro och trygghet. Men att rationalisera inom en organisation som vilar på gamla sockentraditioner har varit en utmaning. För kyrkoherde Martina Åkeson Wollbo var nyckeln till framgång ett tillitsfullt ledarskap.
Att systematiskt tänka säkerhet och trygghet i tid inför olika församlingsaktiviteter kan även ge andra positiva effekter förutom riskminimering – ett mer strukturerat arbetssätt synliggör ofta möjligheter till förbättring. Det är i alla fall Sollentuna församlings erfarenhet, som bland annat använder säkerhetspärmen vid körresor.
När hot, hat och otrygghet ökar på arbetsplatsen, behöver man skapa en arbetsmiljö som präglas av tillit, nyfikenhet och lärande. Christina Öhman, arbetsmiljöspecialist på Skao, delar värdefulla tips om hur man kan bygga en trygg och harmonisk atmosfär inom arbetsgruppen.
Ett bra lönesamtal kan utveckla både verksamheten och medarbetaren. Men då krävs ordentliga förberedelser av cheferna. Och lite mod.
I likhet med andra arbetsplatser hade Eskilstuna kyrkogårdsförvaltning arbetat fram rutiner för att hantera bland annat hot – rutiner som därefter hamnade i en pärm i chefens bokhylla. Upprörda anhöriga i djup sorg blev till en väckarklocka och med stöd av Arbetsmiljöverket arbetar förvaltningen idag på ett annat sätt med frågan.
Hur ska man agera i ett möte med en person som upplevs som väldigt påstridig? Skaos Per Westberg har läst en givande bok i ämnet.
Vad behöver du som arbetsgivare tänka på när en medarbetare närmar sig pension? Sylvia Edler, försäkringsansvarig på Kyrkans Pension som administrerar och förvaltar Svenska Kyrkans tjänstepensioner, ger råd.
I en tid när auktoritära rörelser går framåt runt om i världen har den demokratiskt uppbyggda folkkyrkan en väldigt viktig roll – att värna det öppna samtalet och alla människors lika värde. Det betonar Helle Klein, direktor för Sigtunastiftelsen, som trots att hon själv utsatts för mycket hat och hot alltid står kvar på barrikaderna. – Jag har bestämt mig för att aldrig låta de där mörkermakterna vinna, säger hon.
Hur är det att leda en sammanläggning som inte var önskad av de inblandade församlingarnas ledning eller förtroendevalda? Det vet Jim Tullgren, kyrkoherde i Näsets pastorat i Lunds stift. – Relationer mellan anställda, ideella och kyrkoråd är viktigare än alla handlingsplaner och dokument, säger han
Vad innebär en organisationsförändring för arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa? Inför en planerad förändring är det viktigt att analysera konsekvenserna – som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
MEDARBETARSAMTAL. Att våndas inför svåra samtal är mänskligt, men som ansvarig chef gäller det att se till arbetsplatsens bästa och inte ducka för utmaningen. Ledarskapskonsulten Monica Klingvall ger handfasta tips att tänka på inför, under och efter enskilda samtal om känsliga frågor med en medarbetare.
Efter tretton år som generalsekreterare för Svenska kyrkan på nationell nivå har Helén Ottosson Lovén en gedigen erfarenhet av att driva igenom beslut och leda förändringsarbete. Hon betonar att som chef gäller det att ha kraft att även fatta svåra beslut. – Jag vill vara en chef på det sätt att det stämmer överens med mig själv, så att det håller och bär, säger hon.
Från säsongsanställd – till tillsvidareanställning. Drömmen om ett fast jobb gick i uppfyllelse för Johan Ennefors, 30, kyrkvaktmästare och samordnare i Knista församling. Enligt kyrkogårdschefen Agneta Sigbjörnsson innebär förändringen enbart fördelar för både medarbetare och arbetsgivare.
Organisationsförändringar är ofta utmanande, både för ledning och medarbetare. Som chef går det inte heller att få alla nöjda. Det finns dock sätt att göra processen smidigare – som att informera medarbetarna och MBL-förhandla med facken vid rätt tillfällen.
Skao erbjuder fortsatt ett gediget utbud 2025 med flera nya utbildningar. Den stora nyheten inför årsskiftet är att en majoritet av utbildningarna framöver ingår i medlemsavgiften till Skao. – Vi satsar även på att de flesta utbildningar sker både på plats och på distans för att alla ska ha möjlighet att delta. Det säger Viveka Dybeck, utbildningsansvarig på Skao.
FRÅGA: En av våra medarbetare ansökte och fick under fyra månader tjänstledigt halvtid för studier. Ledigheten förlängdes därefter ytterligare tre månader utan att uppmärksammas av löne-administratören. Efter fyra månaders ledighet betalades därför på nytt lön som om hen arbetat heltid. Kan pastoratet nu kräva tillbaka den för mycket utbetalda lönen?
En enklare process och ett avtal som är lättare att förstå och tillämpa. det är så Skao långsiktigt vill utveckla löneprocessen. Årets centrala förhandlingar som resulterade i Avtal 23 är ett steg i den riktningen.
Matkön ringlar längre för varje vecka på Diakonicentrum i Växjö. Här jobbar anställda och kontrakterade volontärer sida vid sida för att möta det växande behovet av hjälp. – Utan våra volontärer skulle vi få stänga stora delar av verksamheten, säger Anders Jönsson, chef på Diakonicentrum.
Ängelholms församling startade ett projekt för att aktivt locka fler ideella – och lyckades snabbt engagera 50 procent fler. – Projektet är minst lika mycket ett kulturförändringsprojekt internt och externt för att odla en kultur av gemenskap, förklarar kyrkoherde Fredrik Höggren.
Fråga: Kyrkogårdschefen i vårt pastorat har uppmärksammat att arbetsgivarens instruktioner inte alltid följs fullt ut vid gravgrävning. Vid gravhöljning och demontering av rasskydd har vissa brister förekommit, exempelvis att hjälm inte används. Vi undrar nu vilka krav och åtgärder som kan bli aktuella för att uppnå efterlevnad i säkerhetsfrågorna.
–Intressant fråga! De senaste åren har vi lärt oss mycket om vikten av psykisk hälsa för att vi ska kunna prestera på arbetet. När det gäller röstergonomi så skulle jag säga att denna fråga ligger i sin linda, eftersom den inte traditionellt sätt har ingått i begreppet fysisk arbetsmiljö.
Produktionsbortfall, konflikter och insatser från HR-avdelningen. En medarbetare som inte mår bra kan bli dyr. Men forskning visar att arbetsgivare som väljer att investera i god arbetsmiljö får tillbaka pengarna – med ränta.
Rörelsevariation är viktigt oavsett om arbetet innebär mycket stående, stillasittande eller är fysiskt ansträngande. Därför har Folkhälsomyndigheten tagit fram nya riktlinjer för att främja fysisk aktivitet och minska det farliga stillasittandet.
Tunga lyft, monotona rörelser, hantering av maskiner och risk för fall eller att få jord över sig. Det finns mycket att tänka på när det gäller fysisk arbetsmiljö inom begravningsverksamheten. Ducatus besökte Göteborgs begravningssamfällighet för att prata gravgrävning, krematorieverksamhet och kyrkogårdsskötsel.
Rösten är ett viktigt arbetsverktyg för många, inte enbart inom Svenska kyrkan. Specialistlogoped Karin Huss delar med sig av tips som får rösten att hålla hela dagen.
Rösten är ett viktigt arbetsverktyg för många inom kyrkan. Men hur kan arbetsgivaren stötta medarbetaren att vårda sin röst som ska hålla hela dagen – och arbetslivet? Specialistlogoped Karin Huss på Danderyds sjukhus utanför Stockholm ger råd.
Att närma sig en medarbetare som uppvisar tecken på ohälsa på arbetsplatsen kan vara en utmaning. Hur gör man för att inleda ett samtal kring ett svårt ämne? Och finns det sätt att förbereda sig? Lars Carlsson, ledarskapskonsult och legitimerad psykoterapeut, ger sina tips.
Ett studieförbund utlyste internt en ledig tjänst som teamekonom. Två kvinnor och en man var de enda sökande. Kvinnorna var civilekonomer och hade arbetat längre än mannen som hade en kortare ekonomutbildning. Mannen anställdes – vilket inte var könsdiskriminering, enligt Arbetsdomstolen.
Att veta säkert om en medarbetare har problem med alkohol, droger eller läkemedel kan vara svårt. Ofta syns de uppenbara tecknen när det redan gått för långt. – Det bästa är att agera redan när man upptäcker små förändringar i beteendet, säger Magnus Nyqvist, expert inom skadligt bruk på Alna, en del av Feelgood.
Riskbruk och skadligt bruk klassas som sjukdom, likt vilken sjukdom som helst Det förtydligar Sara Strandberg, arbetsmiljöexpert på Skao.
Försäkringskassan kan ge arbetsgivare ett arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, för att i ett tidigt skede få extern hjälpt för att förebygga och förkorta sjukskrivningar vid exempelvis riskbruk eller skadligt bruk.
Arbetsgivare inom Svenska kyrkan kan få ekonomisk ersättning med upp till hälften av kostnaden, när en anställd genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering för psykiska eller fysiska besvär. De senaste fem åren har i genomsnitt 25 sådana ansökningar om individuella rehabiliteringsstöd gjorts per år genom AGS-KL.
Arbetsgivarorganisationens nyligen genomförda analys av lönestatistik för Svenska kyrkans yrken visar inga signifikanta skillnader mellan könen. – Kvinnors genomsnittliga löner ligger något lägre än männens, men som regel rör det sig inte om mer än ett par procents skillnad, konstaterar Anders Sundström, projektledare på Statisticon.
… Sten Lycke, biträdande förhandlingschef vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
En av de första arbetsgivarna som fick ta emot hbtq-märkningen Regnbågsnyckeln var Harplinge-Steninge församling. Och processen har gett ringar på vattnet. Regnbågsnyckeln öppnar för ett bredare samtal och inkludering, säger kyrkoherde Peder Jarnvall.
Både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen ställer krav på arbetsgivare att arbeta systematiskt och aktivt mot kränkande särbehandling och för en god arbetsmiljö där alla kan utföra sina uppgifter utan risk för ohälsa. Arbetsrättsjurist Pia Wiséen Wernblom reder ut begreppen kring regelverken och ger tips.